Generellt sett klarar de allra flesta hundar av att föda fram sina valpar helt själva och de brukar som oftast också sköta allt runt omkring själva valpningen på mycket självständigt sätt. Det finns dock vissa hundraser som har problem med att få fram sina valpar själva på naturligt sätt och man bör inte avla på dessa raser och individer. Ibland kan det dock uppstå komplikationer även om rasen inte brukar ha problem. Många gånger är man då som uppfödare då inte beredd på vad som kan hända. Det är alltså extremt viktigt att man som uppfödare verkligen läser på vilka komplikationer som kan inträffa under valpning, samt hur man hjälper tiken och hennes valpar när det händer något. En eller flera reservplaner bör alltid finnas redo när tiken ska valpa och de ska vara förberedda både praktiskt och mentalt. Man ska alltid ha telefonnummer till närmast jourhavande veterinär tillgänglig tillsammans med en telefon.
Det är inte bara en sak som kan gå fel när en hund valpar. Tiken kan bli trött och inte orka igenom och med. Hon kan ibland också vara lite för trång och om det då kommer en stor valp är det stor risk att den då inte kan komma ut på ett naturligt sätt. Valpningen kan bli rejält svår om tiken inte orkar eller är i god form. Också om tiken utsätts för stor stress kan det bli komplicerat, och då är risken stor att tiken inte kan valpa självständigt. Om en valp ligger snett eller fel kan den sitta fast, och om den redan dött i magen är det långt ifrån säkert att alla tikens värkar verkligen fungerar så som de ska.
Både tiken och hennes valpar kan dö om det uppstår komplikationer men veterinärerna är mycket skickliga och vet vad som ska göras. Ju tidigare man kontaktar dem, desto större är chansen att allt verkligen går vägen. Det kan dock vara bra att ha en surrogatmamma i beredskap.